åh..
det känns som att jag vill skälla ut hela världen. Maria förstår mig. Hon är en såndär fin person som man bara behöver säga två ord till och ändå förstår hon allt som finns bakom dem.
Min mobil har slut på batterier, och jag har inte kunnat använda den på hela dagen mer eller mindre. Tecken på att ett it-samhälle har gått för långt är ju när man tvekar lite till att starta mobilen och tänker 'ja men jag kan ju göra det imorgon istället' för att man har populäritetskomplex. Vilket jag iofs inte har, verkligen inte. Men min kväll idag vart lite bitter, och jag känner att det bara skulle lägga till 'en till sak' i min negativa känsla just nu.
Åh jag vill bara att allt ska va över och att det är imorgon nu.
Lite lagom psykadelisk och filosofisk text kanske. Jag kommer förmodligen inte förstå migsjälv imorgon.
Men så får det bli...